Tidigare har jag skrivit om Harry B James, Rocks och Grottan och nu har turen kommit till Pub Anchor på Sveavägen 90. Jag har varit där förut men det var många år sedan. Då var det mer en vanlig pub även om de hade ovanligt bra ölsortiment. Vid det besöket tvingades jag lämna lokalen tidigare än jag hade tänkt eftersom det förekom vissa meningskiljaktligheter med ett gäng med 14 naziskins. De hade vissa åsikter om vilket hälsotillstånd jag borde vara i som jag inte alls höll med om.
När jag kom till Anchor var det rätt sent men det var ändå bara tre före mig i kön och det gick snabbt att komma in så det var bra flyt i entrén. Däremot blev jag tillfrågad vad jag hade druckit innan. Är det en standardfråga eller ser jag sån ut? Väl inne visade det sig att dom hade byggt om en hel del sedan sist. Det hade tillkommit en scen och loftet tror jag inte såg ut så förut. Gott om folk var det i alla fall. Publiken var minst sagt blandad med allt från stureplanbrats till bikers. Genomsnittsåldern låg nog högre än Rocks men inte lika hög som Hellbar. Trots att det var mycket folk och trångt i baren fick man känslan av att barpersonalen trivdes med jobbet istället för att ge intrycket att tänka "Åh nej, kommer det en till" som man kan få på vissa andra ställen. Eftersom det var trångt kunde man lätt öppna upp en konversation genom att fråga om en plats vid ett bord var ledig. Jag hamnade med ett par (bror och syster) och ett gäng italienska(?) turister och senare tillkom två systrar varav den ena var väldigt flirtig.
Ölsortimentet var bra för ett rockställe med Kilkenny, Guinness, Staropramen (både pilz och mörk) förutom standardsortimentet. Jag var också ganska imponerad över hur många hårdrockare man såg gå runt med guinnessglas. Det måste tyda på en mer sofistikerad publik. På gamla Tre Backar måste man ha ölen i plastglas om man skulle in på en spelning men inte om man beställde Guinness. Jag frågade om det och fick svaret "Folk som beställer Guinness kastar inte ölglas omkring sig."
Musiken var av naturliga skäl mest hårdrock. Den var inte lika blandad som på Rocks utan det var i princip bara hårdrock och en aning Marilyn Manson. Folk var inte så pigga på att dansa utan dansgolvet användes mest som mingelyta. Anchor hade också ett coverband som uppträdde under kvällen och spelade ett antal låtar. Efter uppträdandet kom det faktiskt igång lite aktivitet på dansgolvet men man fick dansa ganska behärskat eftersom det var så mycket folk.
Sammanfattningsvis kan jag väl säga att det var ett trevligt ställe med bra ölsortiment och jag kan gott tänka mig att gå dit igen. Nackdelar var trängseln och något enformig musik.
10 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar