Krograpport från Revolver på Fenix

Väggmålning på Revolver.

Det var ett tag sedan jag skrev en krograpport vilket väl säger en del om det sorgliga tillståndet på Stockholms klubbliv. Nu hade jag i alla fall hört en del om Revolver som höll till på Fenix på Götgatan 80 ungefär mellan T-Slussen och T-Medborgarplatsen (visade det sig senare). Jag hade nämligen fått för mig att Fenix låg i Gamla stan så det blev en del trixande med tunnelbanan innan jag och Jessica hamnade på rätt adress. Fast när vi kom dit fick vi först navigera förbi ett sammetsrep och ett gäng vingliga tjejer. Om vingligheten berodde på lutningen på Götgatsbacken, alkohol eller de sylvassa stilettklackarna på sandaletterna kan jag inte uttala mig om.
Man kommer direkt in eftersom man varken har garderob eller tar inträde. Att garderob saknades känns lite knöligt när det fortfarande är så kallt ute. Jag gillar inte garderobstvång men vill gärna ha den möjligheten. Men framåt sommaren lär det bli ett mindre problem.
När vi väl kom in på Fenix vände vi nästan i dörren eftersom stället var packat med brats och musiken var väl inte så mycket rock heller. Som tur var stannade vi ett tag och letade efter ett lugnt hörn och hittade då en trappa ner i källaren. Där var det betydligt bättre. Dekoren var spot on och musiken en fin blandning av i huvudsak partymetal och en lite (väldigt liten) dos punk (i form av Buzzcocks). Det var inte så lite av en uppstairs/downstairs-situation ungefär som Total Egon sjunger i Egons fest.

Här kände jag mig hemma efter 15 sekunder.
Humöret var på topp fast vi var en våning under.

Ölsortimentet var lite begränsat men väl utvalt. Cider och Carsberg på tapp gör väl ingen så glad men det fanns tre sorters Brooklyn (Lager, Brown Ale och India Pale Ale) och Grolsch för dom som är lagda åt det hållet. Brooklyn Brown Ale är inte helt illa men jag hade nog hellre sett lite Newcastle Brown och Grolschen kunde man gärna bytt ut mot någon tjeckisk pils som t.ex. Staropramen. Eftersom det inte var något inträde ligger priserna lite högre än man är van vid.
När vi kom dit vid 22-tiden var det ganska tomt men det droppade in en del folk så småningom och inte alla var brats som gått vilse i sökandet efter toaletterna.
Att man stängde redan ett kom lite som en överraskning och gjorde att kvällen kändes kort eftersom stället vaknade upp såpass sent. Eftersom man inte öppnar förrens 20:00 och folk droppar in så sent funkar det inte riktigt heller som förfestställe.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är ett trevligt ställe som vi nog kommer att besöka igen.

Arvikafestivalen lägger av

Så kan man då få veta att Arvikafestivalen gått i konkurs.(DN, SvD)
Kortfattat kan man sammanfatta det såhär:

• 2010 : Arvikafestivalen sviker publiken
• 2011 : Publiken sviker Arvikafestivalen

Det är naturligtvis väldigt trist för de som redan betalt sina biljetter och det verkade faktiskt som om man var på väg tillbaks till sin kärnpublik men tydligen var Arvikafestivalen redan uträknad efter förra året.

Apple kör saddamförsvaret efter applegate

Efter att Apple avslöjats med att spionera på var användarna är(IDG) har propagandamaskineriet efter en vecka nu dragit i gång. Fast tydligen har man lite problem för för sa man att man inte alls spårade någon.(IDG) Sedan går man ut och säger att det var en bugg(IDG) fast buggar brukar man väl inte patentsöka? Samtidigt kör Steve Jobs med saddamförsvaret ("jag är i alla fall inte lika dålig som Saddam Hussein" som George W Bush körde med) och säger att några ospecificerade konkurrenter är värre.(IDG)

DNs desperata jakt på rubriker om Saab

Jo, nu kan man i DN läsa att anstormningen av underleverantörer som vill ha betalt och det med en gång gör att man tvingas leta kontanta medel, tydligen även i Kina.(ttela) Samtidigt ropar Jacques Wallner efter blod.

Att biltillverkare drar på betalningen är inte ovanligt.(ttela) Skillnaden är att här sker det inför öppen ridå. Varken fack eller jobbare verkar för övrigt vara oroliga.(DN)

Naturligtvis har media en del i det hela. Om man publicerar vilda spekulationer om att Saab står på ruinens brant kommer såklart underleverantörerna kräva omedelbar betalning vilket ställer till mer problem.

Det finansiella läget verkar inte vara så allvarligt som sensationspressen vill få det att verka. Stoppet påverkar t.ex. inte 9-5 SportCombi och naturligtvis inte heller 9-4X som ju tillverkas i Mexiko. Samtidigt finns det gott om hoppfulla tecken. Saab sålde 888 bilar i mars i år jämfört med 388 förra året. Man har ökat försäljningen i nio månader i rad jämfört med i fjol. Andrahandsvärdet på nya 9-5 är högt och stabilt och 9-3 säljer bra. Saab ökar sin marknadsandel i Storbritannien som är den tredje viktigaste marknaden.(ttela) Sedan har Saab också flera heta nyheter som 9-5 SportCombi som nog kommer sälja bättre än sedanen i Sverige och 9-3 SportCombi som miljöbil lär också vara intressant. Sedan kommer också 9-4X som visserligen inte lär bli någon framgång i Sverige (om den ens lanseras här) men XUVar är fortfarande väldigt poppis i USA.

Vissa kan sitta inne och sura men själv tänker jag gå på Saabs vårsalong.

Arvika blir synth igen

Och så kan man i DN läsa att Arvikafestivalen tydligen inte gett upp helt utan att det ser ut att bli en mindre och mer nischad festival sommaren 2011.
Frågan är om folk kommer att återvända (och förlåta saker som sagts(DN)) eller om dom lärt sig söka sig ner på kontinenten istället.

Funkar Facebook Platser i Sverige?

Enligt IDG ska man kunna använda Facebooks lokaliseringsfunktion, Platser, även i Sverige. Nja... Riktigt så enkelt är det inte. Att checka in på redan existerande platser fungerar och jag har faktiskt lyckats lägga till platser två gånger men oftast får man bara ett felmeddelande om man försöker lägga till en ny plats och eftersom det nästan aldrig går att lägga till en nya plats är utbudet av existerande platser väldigt klent. Speciellt om man jämför med liknande tjänster som t.ex. Gowalla.

Bara 18 år på krogen?

I DN kan man läsa att man nu i en statlig utredning föreslår att man inte längre ska få syssla med åldersdiskriminering på krogen vilket i praktiken kommer innebära att 18 år kommer bli den enda tillåtna åldersgränsen. Jag är visserligen tillräckligt gammal för att slippa bry mig om åldersgränser men tycker ändå att det låter väldigt vettigt. De som riskerar att få problem är rena sunkställen dit man bara går för att supa, men de har oftast ändå 18 som gräns. Annars är det lätt att profilera ställena på andra sätt som t.ex. med musikval. Spelar man t.ex. storbandsjazz kanske det inte blir så attraktivt för 18-åringar. Själv går jag på ställen som spelar punk och metal och ordningen är faktiskt oftast god. Visst. det förekommer att folk tappar sitt glas och några är kanske lite väl glada. Dålig stämning har jag annars bara märkt av på klubben 90s (då på Riddarkällaren) som hade väldigt bufflig och otrevlig publik fast det berodde nog inte bara på åldersgränsen.

Hultsfred borta... Arvika nästa!

Som jag förutspådde verkar det nu som om Arvikafestivalen kommer gå i konkurs.(DN, SvD, AB, GP) Enligt DN berodde det på kostnaden för att få dit Depeche Mode. Jo, att betala stora pengar för en artist som de flesta trogna besökare troligen ändå sett minst en gång tidigare kanske inte är så genomtänkt men grundproblemet var nog att man svek sin nisch och så åt sina trogna, återkommande besökare att packa ihop och sticka(DN, AB) till förmån för de som vill lyssna på P3-pop. Något som bl.a. 5 minuter också kom fram till.

Men som tur är finns det de som är beredda att plocka upp Arvikas tappade boll. Till nästa sommar utlovas Stockholm Goes Alternative med inriktning mot EBM, synthpop, goth, industri och electronica.

Hultsfred borta... Arvika nästa?

Ja, inte orterna alltså men festivalerna. Nu har då tydligen Hultsfredsfestivalen gått i konkurs. Det står om det i flera tidningar (DN, DN, DN, SvD, Ex, AB, GP, SvD) I Sydsvenskan finns dessutom en vettig analys där Håkan Engström skriver att "viljan att ta risker blev mindre, utbudet blev förutsägbart och profilen suddades ut".

I Sonic skriver Pierre Hellqvist om forna tiders hultsfredsvestivaler, "Vart man än stack in sitt huvud möttes man av något nytt, något oupptäckt, något utmanande eller stimulerande". Och så var det också. Om man gör rätt så är en festival så mycket mer än bara summan av artisterna som uppträder. Det är en stämning som skapas av deltagare, nasare, matställen o.s.v. De festivaler som är riktigt bra lyckas skapa en speciell festivalstämning. Många säger att det bästa på festivalen är campingområdet. Vissa lämnar det inte ens.

I AB skriver Håkan Steen "Med tanke på vad den betytt för Hultsfredsbygden känns det ännu deppigare. Hultsfred hamnade på kartan på grund av festivalen och alla kringverksamheter." och det stämmer ju. Utan festivalen skulle väldigt få ens hört talas om Hultsfred (även om vissa verkar tro det) och man förlorar nu miljontals kronor.(DN) Hell-man räknar istället upp vad festivalen betytt för Hultsfred och listar lite intressant statistik om orten eller som han skriver "Kommunen ligger i obygden, ganska långt från närmaste större stad, befinner sig i en av landets största kommunikationsskuggor, och saknar helt kust. Det är inte lätt att hitta orsaker att besöka Hultsfred, eller ännu svårare, att hitta orsaker att flytta dit."

Flera personer anger antingen nedladdning av musik (seriöst? Hur kan det hota en festival mer än P3?) eller större konkurrens (vilket inte borde vara ett problem egentligen) som anledningen till att hultsfredsfestivalen misslyckats men jag tror problemet började redan ungefär vid mitten av 1990-talet. Då började en tilltagande popifiering av festivalen där man började jaga stora (och dyra) namn snarare än att erbjuda ett musikaliskt smörgåsbord.

Arvika har tyvärr också börjat inrikta sig mot lättsmält radiopop och förlorar därigenom sin trogna publik som istället söker sig till andra ställen. Sweden Rock verkar inte ha sådana problem utan där får man utsålt. Antagligen för att man håller sig till sitt koncept och inte sviker sin publik.

Tech Noir revisited

Jag har tidigare gått på Tech Noir och nu när man flyttat tillbaks till Kolingsborg efter att ha varit ett tag på Mera/Ice besökte jag det igen den 12:e december.
Innan jag ställde mig i kön för att komma in hade jag ätit på gatuköket en bit uppåt vägen men det skulle jag tydligen inte ha gjort eftersom jag bar på en tom colaburk när jag skulle gå in. Den fick jag naturligtvis inte slänga i den stora soppåsen vid dörren. Nänä! Jag skulle tydligen gå och slänga den någon annanstans och sedan ställa mig sist i kön igen. Som tur var var det inte löningshelg så kön var i alla fall rimligt lång jämfört med hur den brukar se ut så det gick relativt smärtfritt att få betala sina 120 kr för att komma in och garderob.

Tech Noir brukar väl inte vara mitt förstahandsval men eftersom jag nästan aldrig går dit och att man hade utlovat "Goth, New Wave och Postpunk" på panoramagolvet var det läge för ett besök. Det där med "Goth, New Wave och Postpunk" var nog inte helt sant även om man fick höra några klassiker som t.ex. Hong Kong Garden för det mesta andra var rena sömnpillren. Det gjorde att jag som vanligt gickganska planlöst mellan bodygolvet längst ner och det stora dansgolvet. På stora dansgolvet fick jag i alla fall höra klassikern Blue Monday. Två gånger dessutom.

Vad det gäller ölsituationen så var den mycket bättre än på Mera/Ice eftersom man hade Newcastle Brown som är ett av mina favoritöl. Tyvärr hade de bara typ fem flaskor och de försvann kvickt.

Krograpport: Jolly Roger på Kingstown

Det är inte så ofta man hittar en ny rockklubb ochs peciellt inte en så ambitiös som Jolly Roger (numera Club Iceberg) på Kingstown/K2 på Ringvägen 104. Jag kom dit strax efter 21:20 och det var ganska öde förutom i restaurangdelen. Kanske inte så underligt eftersom stället inte ens öppnar innan 22. Det gav mig gott om tid att utforska lokalerna i lugn och ro. De är bra lokaler. Gott om utrymme, kanske mer än vad som egentligen behövs, och tre barer (om man räknar med den i gatuplanet). Ljudet är riktat mot dansgolvet så det är rimligt möjligt att föra samtal både i baren och faktiskt ute i närheten av dansgolvet. Mycket bra! Ölsortimentet är väl inte så imponerande men Staropramen på fat finns och 45 kr för en halvliter Sofiero på flaska är väl rätt rimligt också.
Det finns två dansgolv. Ett med mer mainstreamhårdrock som är det mest använda (även om publiken var ganska svårtflörtad så det blev aldrig något riktigt tryck på dansgolvet) och ett väldigt svart dansgolv där man kör betydligt tyngre grejor men där står det bara ett fåtal människor med armarna i kors och ser svårmodiga ut.
Stämningen kändes rätt social vilket naturligtvis hjälptes av att man kunde göra sig hörd utan att behöva skrika och av att jag ganska snart träffade några jag känner. Däremot märkte jag att folk försvann iväg rätt tidigt och vid en halvtimme innan stängningsdags började det kännas märkbart folktomt så det verkar som om det är mer för "hem och sova"-folket än "festa hela natten"-folket.

Klubb Gås revisited

Jag skrev tidigare om Klubb Gås och lovade att komma med en uppdaterad rapport. Jag har varit flera gånger till Klubb Gås. I början gillade jag det eftersom det var ett bra barhäng med en väldigt social miljö. Med tiden blev det mer och mer fart på dansgolvet så Gås blev också ett bra ställe att gå till om man ville röja runt på dansgolvet. På sista tiden har man även börjat med liveband. Det är ju väldigt trevligt i och för sig men tyvärr stjäl scenen en hel del av det som tidigare var dansgolvet vilket verkar göra att dansandet gått ner en hel del

Krograpport: Tech Noir @ Mera/Ice

Efter att Tech Noir inte fick vara kvar på Kolingsborg har man nu flyttat in på Mera/Ice på Lästmakargatan 8 och det skulle så klart testas.
Det kändes lite underligt att behöva visa leg vid min ålder men man kollade alla så ska det va så ska det va. De nya lokalerna är lätta att gå vilse i och det är svårt att hålla reda på var ens kompisar tagit vägen när folk ständigt flyter fram och tillbaks mellan de olika rummen, dansgolven och rökrutan.
Inredningen i en stor del av lokalerna beskrevs ganska träffande som att det ser ut som en pizzeria i förorten. Inget direkt fel med det men det kändes inte helt rätt. De helvita väggarna där ena dansgolvet var funkade bättre. Vad som däremot var irriterande var det sällsynt usla ölsortimentet. Det är nästan så man blev nykterist på grund av det men det fanns i alla fall Staropramen.
Närheten till Stureplan betydde också att det dök upp en del oönskade element i form av brats. En del bryr sig inte så mycket om det men om man tappar en bit skit i en hink mjölk så förstörs hela hinken. Sedan ställde det till en del på dansgolven också. Ungefär som en elefant i en porslinsbutik. Det är inte bra för porslinet och knappast för elefanten heller. Fast det finns väl inget att göra åt det. Lokalen var långt ifrån full så det är väl knappast aktuellt att börja kräva någon dresscode.
En annan sak jag störde mig på var musiken. Alltså inte musiken i sig utan hur den lät. Ett bra beat ska man känna i magen och bröstkorgen. Om man känner det som en smärta i öronen är det fel. Jag vet inte om det beror på mixningen, DJn eller ljudanläggningen men det var inte njutbart. Däremot märkter jag inget av den överdrivna användningen av rökmaskiner som jag blivit varnad för. Däremot måste stroboskopen gått nästan oavbrutet på ena dansgolvet och väldigt mycket på det andra också. Jag hade för mig att det fanns gränser för hur mycket man fick köra stroboskop på dansgolv på grund av risken för yrsel, huvudvärk och epilepsi.

Krograpport: The aXess, Debaser Slussen och Medusa (igen)

Eftersom det börjar bli ont om rockställen att testa gick turen den här fredagen till ett ställe som bland annat spelar rock så det blev The aXess som är Sjätte Tunnans bakficka. Speciellt stort var det inte. Redan vid åtta personer i bardelen började det kännas trångt, fast om man inte räknade med personalen och mig själv gick det aldrig över tio personer. Inredningen var trevlig och ölsortimentet visserligen begränsat men intressant med två sorters Wisby Klosteröl på fat och eget mjöd. Men eftersom det inte var något vidare drag där gick jag vidare och beslutade mig för att testa Debaser Slussen där jag bara varit på spelning tidigare. Tyvärr var musiken där så sällsynt usel att jag vände redan i entrén.
Så till slut blev det Medusa istället.

Sista Tech Noir på Kolingsborg

Nu i lördags var det antagligen den sista Tech Noir på Kolingsborg och klubben står nu utan lokal. Av diverse skäl har jag faktiskt inte varit på Tech Noir tidigare men nu blev det av. Efter en lätt förfest gav vi oss iväg och när vi kom in i gula gången möttes vi av en jättekö. Inte mycket att göra år förutom att vänta.
När vi skulle gå in tyckte vakten inte att jag kunde hänga in min flaska i garderoben utan måste antingen gå eller lämna den. Ganska surt eftersom det var specialimport men visst, det kan jag acceptera. Deras ställe, deras regler. Däremot tycker jag att han kommentar om att "Åja, jag vet nog att du funderar på om du kan smuggla in den." vad väldigt onödig. Det är aldrig roligt med ställen där man blir förolämpad det första som händer. Det var inte heller det enda tillfället med grinig personal. När vi var på panoramadansgolvet hittade vi en jacka på golvet som någon hade tappat. När jag tänkte lämna in den i baren fick jag kommentaren "Den borde du ha hängt in i garderoben."
Annars har jag ingen kritik mot stället som sådant. Jag var inte mycket på stora dansgolvet utan tillbringade mesta tiden nere på det gotiska dansgolvet. Eftersom det var så jäkla trångt och mycket kö vid alla barer sparade jag nog en hel del pengar eftersom det var nästan omöjligt att kunna köpa någon öl. Det var heller inten större förlust eftersom ölsortimentet var starkt begränsat. Bara Spendrups, Heineken och Mariestad.
Tyvärr tog kvällen slut alltför fort även om det blev en väldigt liten efterfest också.

Greta Kassler och Ohlsson Har Semester Production på Gula villan

En ganska trist och regning söndag den 9:e november gav jag mig iväg den långa vägen från västerort ut till de södra obygderna för att uppleva Greta Kassler och Ohlsson Har Semester Production och i samma veva göra mitt första besök på Gula villan. Att hitta dit var ganska enkelt efter att ha kollat lite på satellitbilder (Ah, teknikens under!). Jag hade satsat på att vara där i tid för att slippa trängas i kön. Fast tydligen hade jag inte behövt oroa mig så mycket för jag var först på plats förutom arrangörerna. Så småningom droppade några till personer in men totalt sett var vi inte mer än sex personer i publiken om man räknar bort arrangörer och banden själva så det blev väl ingen direkt moshpitstämning trots några tappra försök.
En trevlig söndagkväll var det men det kändes lite trist att inte fler masat sig dit. Det tycker i alla fall jag att en sådan line-up är värd.

Krograpport: Breakfast Club och 90s

Igår fyllde en kompis år och hade en kombinerad födelsedagsfest och förfest innan The Breakfast Club. Klubben håller till på Bonden som jag besökt tidigare fast då på Svartklubb. Förfesten blev tämligen lång men en stor del av sällskapet lyckades ta sig in till The Breakfast Club. Som namnet antyder var musiken tungt 80-talig med låter som Van Halens "Jump", "Ghostbusters" och naturligtvis klassiker som "Just Can't Get Enough". Gott om folk och även dansgolvet var välfyllt. Tyvärr stängde dom redan ett så vi drog vidare.

Av någon anledning hamnade vi på Riddarkällaren där det var 90s. Ok att vi inte behövde vänta så länge för att komma in (fast kan dom som inte har åldern inne försöka på nästa ställe istället för att stå och tjafsa med dörrvakten?) men 100 kr inträde känns lite väl saftigt för ett fjortisdisko för folk över 18. Åldersfördelningen var väl som man kan vänta sig på ett sådant ställe och dessvärre visade det sig även i baren där det bara fanns fjortisöl och dess konsekvenser. Barpersonalen var helt OK men det var värre med publiken. Det var svårt att dricka sin öl när man när som helst kunde råka ut för någon buffel som knuffar till en. Publiken kan väl närmast beskrivas som en stor mängd kloner av Anton Abele och Blondinbella. Musiken var den sorts innehållslösa tomhet som får en att känna som att själen kryper ihop och dör. Dessutom var ljudet det mixat av någon som tydligen ansåg att beatet ska kännas hårt och smärtsamt i öronen istället för att det känns i magen och bröstkorgen.

Som ni kanske förstår är det inget ställe jag skulle rekommendera.

Pet Salad och Greta Kassler på Snövit

Fredagen 19 sepember spelade Pet Salad och Greta Kassler på Snövit.

Pet Salad är något så udda som ett grungeband. Inte direkt min kopp té men det var inte illa. Jag skulle nog inte köpa en skiva med dom (vilket jag visserligen gjorde men det var till min bror) man jag skulle inte byta kanal om jag hörde dom på radio.

Greta Kassler behöver väl knappast någon introduktion men tyvärr hade jag fortfarande ont i ryggen så det blev inte så mycket röj.

Efter spelningen drog jag vidare till Klubb Gås där jag träffade en kille och snackade lite om obskyra svenska hårdrocksband.

Efter krogbesöket var jag på väg till tunnelbanan träffade jag ett par kompisar. De tyckte vi skulle ta lite fyllekäk på McDonalds och jag hängde på. En av dom visade sig ha en märklig talang. Jag missade början men när jag kom till bordet stod det en blek, blond kille i för stora kläder och ryade om att man inte skulle kritisera hiphop. Tydligen hade någon annan kallat honom Eminem vilket han inte gillade. Då hoppade min kompis in och satt att Vanilla Ice minsann var en bra artist. Det gjorde knappast hiphopkillen gladare och strax efter kom en vakt och undrade vad som pågick. Sedan pekade vakten på en ölburk någon glömt kvar på ett bord och undrade vem som glömt kvar den. Min kompis sa då att det var hiphopkillens. "Vaddå? Förneka det inte. jag såg ju att du drack ur den." Så hiphopkillen blev utslängd. Sedan kom en tjej som suttit vid ett bord bevid och tyckte att det var taskigt av honom att säga att det var hans öl eftersom det inte var det. "Jo, men han var så jobbig.", svarade han. Sedan fortsatte det i den stilen tills tjejen kallade in sin kralliga pojkvän. Fast då kom vakterna tillbaks och slängde ut dom också. Vid det här laget började vi inse att det var lika bra att äta upp ganska fort innan han lyckas tömma hela restaurangen på folk. Fast strax efteråt kom en polis in och hämtade ut honom. Då hade hiphopkillen sagt till polisen att han hade hotat honom fast han körde sin oskyldiga stil så han släpptes direkt.
När vi sedan skulle ta tunnelbanan hem hade kompisens lillebror försvunnit så vi blev tvungna att ringa honom. Han var på 7-Eleven runt hörnet och sa att han hade sett Peter Jöback handla glass. När vi kom in på 7-Eleven såg vi att han stod och rent allmänt ifrågasatte Peter Jöback. Dels varför man köper glass en kylig och regning natt. Dels varför man väljer en Cornetto Fruity. Dels om han verkligen bara satte på sig mössan innan han gick ut eller om han stod framför spegeln och jobbade på att få till rätt stil. Det slutade i alla fall med att han köpte en likadan glass som Jöback och sedan gick runt och påpekade det för alla som villa höra (och en hel del som inte ville det) hela vägen in till T-Centralen.

Back in Time Live Stockholm 2008

Så har man varit på Back in Time Live Stockholm 2008. Helt klart den nördigaste spelningen jag varit på. Det var inte många tjejer i publiken om man säger så. Fast vad kan man vänta sig på en spelning med covers på gamla låtar från Commodore 64?

Reyn Ouwehand började spelningen och hans enmansband är verkligen imponerande både tekniskt och arrangemangen. Disco Danceaway var däremot ingen höjdare. Ganska trista dancearrangemang av gamla låtar. 6581 var däremot väldigt trevligt. Det var lite av ett allt star-band men t.ex. Romeo Knight på gitarr. Jeroen Tel avslutade det hela med remixar på egna och andras låtar. De var klart lyssningsvärda och det blev en del röj framme vid scenen. Tyvärr kunde jag inte röja så mycket själv på grund av en tidigare skada.

Greta Kassler, Sällskapsresan, Ohlson har semester production, Jolly Six

Greta Kassler, Sällskapsresan, Ohlson har semester production och Jolly Six spelade 11 september på Kafé 44. Jag brukar ofta känna mig lite trött efter att ha jobbat så det blev inte så mycket röjande för min del men när Greta Kassler drog igång "Det bevarade kulturarvet" kände jag för att röja runt lite men det gick inte så bra. ganska omgående fick jag en rejäl knuff och flög i en båge och landade på ryggen i betongen. Så illa har jag inte slagit mig sedan Peter and the Test Tube Babies. Andnöd, såg prickar och det blev inte så mycket mer röj den kvällen direkt. Bra spelning var det i alla fall.