28 november 2007

Utseendediskriminering på företag

Markus Persson blev hemskickad från jobbet som montör av reklamskyltar på Reklamfabriken AB eftersom arbetsgivaren ansåg att han hade fel hårfärg. VDn och ägaren Stefan Dinesson anser att Markus han gör ett bra jobb men gillar inte hårfärgen.(DN, Metro, AB, Expressen) I ett liknande fall blev Matilda Svensson utan fortsatt jobb då ett privat företag tog över Luzerngården som tidigare drevs av det skånska landstinget. I samband med övertagandet infördes en klädkod som bl.a. inte tillåter tatueringar eller piercings.(DN) I båda fallen är det tydligt att det inte handlar om förbud som är motiverade av säkerhetsskäl utan det är arbetsgivaren som vill tvinga på det anställda sin egen smak.

Fast det kunde ju ha varit värre. Som att få sparken för att man har fel namn.(AB) Annars är det väl vanligare att man inte får jobb för att man har fel namn...

Uppföljning: Markus hade tydligen skrivit på företagets policy om "vårdat yttre".(Expressen) Däremot var det inte specat vad det betydde och Markus gjorde uppenbarligen bedömningen att en smakfullt utförd färgning antagligen var OK. Eftersom chefen skickade hem honom och han fick inte komma till jobbet innan färgen bytts betydde det att han måste stanna hemma ett tag p.g.a. känslig hårbotten. Det gjorde tydligen inte chefen gladare (vet han vad han vill egentligen? det verkar som om den där chefen improviserar lite väl mycket). Eftersom det inte fanns några sakliga skäl att klaga på hårfärgen utan det var bara frågan om chefens smak just den dagen finns det heller ingen saklig grund till kravet.(VLT, Sydsvenskan) Tydligen gör Markus ett bra jobb och arbetsgivaren vill inte sparka honom.(HD) Trots att alla andra säger tvärt om så anser Maria Abrahamson att man inte gillar någons utseende visst är en giltig orsak för att sparka någon(SvD) och att SvDs läsare anser att man fritt ska kunna sparka alla som inte ser ut som frikyrkozombies är väl knappast förvånande.(SvD)

4 kommentarer:

Linda sa...

Och vem betalar ut lönen?

Tappar du verkligen din personlighet för att du kliver in i en yrkesroll och följer företagets policy?

Tacka nej till arbeten du inte klarar av, och det gäller det ju på samtliga punkter.

Idioti.

Staffan sa...

Nu var ju problemet att han blev hemskickad utan lön eftersom chefen inte gillade hans hårfärg. Såvitt jag vet fanns det ingen skriven policy utan det var helt upp till chefens tycke och smak. Hans jobb var ju dessutom att montera skyltar. Det är ju knappast som att han var säljare.
Man kan jämföra med t.ex. DHL som uppenbarligen tillåter både piercings och dreadlocks även om de har mycket kundkontakter. Det som är viktigt är ju att grejorna kommer från punkt A till punkt B. Hårfärg, hudfärg, etnicitet och religion är irrelevant och borde inte vara skäl för att man får sparken.

Lady Pestilence sa...

Bra att du tar upp detta. Det här är ju en känslig punkt. Jag menar vart ska man dra gränsen? När något är ovanligt eller extremt? Vem ska då få bestämma vad som är onormalt eller extremt?

Drar man gränsen vid hårfärg, piercing, kalotter eller burkor? Långthår på män? eller varför inte vid ett stort skägg?

Jag anser att så länge man utan problem kan utföra sitt arbete så borde det inte vara ngra problem.

För övrigt så var hans hårfärg inte extrem på ngra sätt. Värre har jag sett... men med risk för att låta lite gamaldags så kan jag tycka att det finns vissa dresscodes när man har ett arbete med kundkontakt.

Staffan sa...

Så länge man är hel, ren och har kläder lämpade för arbetsuppgiften anser jag att hårfärg har lika lite betydelse som hudfärg.